”Benga” har under sina tre mästerskap i Sverige upplevt både för- och nackdelarna.

– Går det bra i början av turneringen flyter det bara på, men förlorar man någon match i inledningen blir det stor press på laget och då är det ingen fördel med hemmaplan, säger ”Benga”, som förstås är på plats i Scandinavium i morgon för att se premiärmatchen – och för att coacha ett ”nostalgilag” i en förmatch.

Att ”Benga” coachade sitt landslag vid två mästerskap i Sverige – VM 1993 och EM 2002 – minns nog de flesta det minsta handbollsintresserade, men han var faktiskt med som spelare redan 1967.

Han spelade då i Hellas, som i princip var landslaget, och bokfördes för fyra (av sex) matcher och två mål.

Sverige var en stormakt på den tiden, hade tagit brons vid VM i Östtyskland 1961, silver tre år senare i Tjeckoslovakien och siktet var förstås inställt på medalj igen. Det började bra med två segrar i gruppspelet mot Polen och Schweiz, men sedan blev det tvärstopp mot Jugoslavien, och i kvartsfinalen försvann medaljdrömmarna definitivt genom förlusten mot Tjeckoslovakien i Helsingborg.

– Vi skulle väl tillhöra de bättre nationerna och förväntningarna fanns där, men vi var helt chanslösa mot Jugoslavien, som var väldigt bra. De hade en otrolig kapacitet, men juggar är juggar och det kunde gå hur som helst. Vi rådde inte på tjeckerna med sina stora skyttar heller och då var medaljchansen väck, minns ”Benga”.

Sverige fick spela om femte/sjätte plats, där Västtyskland besegrades.

– Det var en besvikelse att bara bli femma, särskilt för förbundskaptenen Curt Wadmark, men realistiskt sett var vi inte bättre, säger ”Benga” så här 44 år efteråt.

Tjeckoslovakien vann finalen mot Danmark med 14–11 (i Västerås av alla platser). Halmstad fick en enda VM-match, den smått klassiska mellan Danmark och Frankrike, som slutade 9–8 (3–2 i paus) efter fenomenalt målvaktsspel av den kortbyxklädde dansken Erik Holst.

Drott hade en spelare i VM-truppen, Sten Olsson, som var avbytarmålvakt bakom Donald Lindblom (som han avlöst i Drottburen).

Läget var liknande när ”Benga” tagit över ledarskapet 1993. Sverige var till och med regerande mästare efter skrällsegern i Tjeckoslovakien 1990, men hade snöpligt förlorat OS-finalen mot OSS 1992 och skulle nu ta revansch mot ryssarna.

Men se, det gick inte alls. Sverige hade vunnit fem raka matcher fram till den emotsedda semifinalen i Globen, men där vann ryssarna med tio mål och sedan finalen mot Frankrike med nio. Blågult samlade ihop sig efter besvikelsen och slog Schweiz i bronsmatchen.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vid övergången till Elfsborg, som trädde i kraft 1 januari 2009, ska Johansson enligt Skatteverket ha haft Patrik Mörk som agent. Denne hade ett avtal med Elfsborg mellan den 15 september till den 31 december 2008 för att sköta övergången. Enligt avt...

En skön seger. Starkt att vinna trots att vi inte var på topp, säger Hammerstränaren Jens Larsson.Han hade igår en tillfällig kollega i båset – långtidsskadade backen Magnus Nyberg – eftersom Niklas Söderström låg hemma nedbäddad i förkyl...

Det är inte bra, det är det inte. Ibland undrade jag vad fan jag sysslade med, muttrade Jörgen Persson som för andra gången fick stryk mot Robert Eriksson.– Det är för dåligt helt enkelt, suckade Kristian Karlsson som trots två matchbollar inte...

Matchen avgjordes redan i första halvlek, där Anderstorp skaffade sig en åttamålsledning. – Det är blekt i början på matchen. Vi hade 18 tekniska fel sammanlagt, varav 10 i första halvlek, och det bäddade för många kontringar för dem. Det är ...